Black week. Black friday. Storrea. Orden har svÀmmat över min mejlkorg i mer Àn en veckas tid. Och nu Àr den stora handelsveckan igÄng.
Om detta fenomen, importerat frÄn USA, Àr Äsikterna mÄnga. Uppskruvad upprördhet om "konsumtionssamhÀllet". Andra ser det som ett ypperligt tillfÀlle för familjer med ont om stÄlar att skrapa ihop kul julklappar till ungarna för en hyfsad slant. Vissa tycker bara om att göra schyssta klipp pÄ saker de annars fÄtt betala mer för.
Ja, det finns skÀl att fundera över sina köpvanor. MÄnga shoppar loss pÄ sÄdant de inte behöver. De som deltar i att handelshetsa, bÄde handlare och köpare, riskerar driva pÄ en för klimat och miljö ohÄllbar konsumtion. Samtidigt sÄ öppnar reor dörren till lite extra lyx och billigare nödvÀndigheter för mÀnniskor som annars inte hade haft rÄd med det.
Dessa superreor Àr inte nödvÀndigtvis det som hÄller liv i ekonomin. Men dess bidrag till tillvÀxten ska inte heller förminskas. Utan vÀxande ekonomi skulle vÄrt materiella tillstÄnd försÀmras och skatteintÀkterna som finansierar sjukvÄrd, skola, försvar, vÀgar krympa.
Samtidigt har detta reahetsande konsekvenser för inte minst centrumhandeln. De stora butikskedjorna kan oftast sĂ€tta ned priset mycket mer Ă€n sina lokala motsvarigheter. Dessutom har de större bolagen mycket större nĂ€thandel â Ă€ven detta konkurrerar de lokala aktörerna med.
En lokalhandlare i Katrineholm har inte samma förutsÀttningar som de företag med huvudkontor i huvudstaden eller i andra lÀnder. De fÄr jobba pÄ bÀst de kan med smalare marginaler. De kan oftare erbjuda bÀttre service och kunnande Àn en del av de stora kedjorna. Men det Àr inte alltid det rÀcker. Vill man ha kvar de lokala handlarna behöver fler vÀlja att handla mer i centrum Àn pÄ nÀtet.
Betyder det att stadskÀrnan i mellanstora stÀder som Katrineholm utarmas? Nja.
"Centrumdöd" kallar mÄnga skeendet. Den att lokalbutikerna slÄr igen eller flyttar till handelsomrÄden. Men i verkligheten Àr ofta det motsatta. NÀr en aktör flyttar ut kan en annan flytta in. Men det Àr inte alltid samma som tidigare. DÀr det tidigare sÄlts tröjor kan det senare vara en nagelfixarsalong, frisör eller restaurang.
I Katrineholm Ă€r det inte mĂ„nga butikslokaler som stĂ„r tomma lĂ€nge. Det har vi sett senaste Ă„ren â de bĂ„da gallerierna har i stort fyllts pĂ„ med nya aktörer sĂ„ smĂ„ningom nĂ€r tidigare lĂ€mnat. Katrineholms centrum "dör" inte. Det Ă„terföds.
SÄdant sker inte utan anstrÀngning. Mycket beror pÄ hur handlare agerar och om de tar till vara pÄ de möjligheter som finns. Politiken kan underlÀtta för lokalt nÀringsliv. FastighetsÀgare kan behöva se över bÄde hyresnivÄer och hur lokalerna fungerar. De kan ocksÄ behöva sÀlja vidare till nÄgon som kan utveckla fastigheten.
Men det handlar ocksÄ om hur kommunen bygger och planerar staden. I det gör Katrineholmsmajoritetens styre (S+M) mycket rÀtt genom att bebygga tomma ytor. Det kan öka mÀngden mÀnniskor som rör sig i stadskÀrnan.
Folks resvanor spelar ocksÄ roll. 2016 studerade Katrineholms kommun nÄgra centralt placerade parkeringsplatser en vardag i maj för att fÄ en bild av invÄnarnas parkeringsbeteenden. Det visade sig att en tredjedel av de som anvÀnde de studerade parkeringsplatserna hade mindre Àn en kilometer till hemadressen.
Fler skulle behöva lÀmna bilen hemma och vÀlja att cykla eller att gÄ!
De som skriker sig hesa efter fler och gratis parkeringsplatser Àr dÀrför fel ute. Katrineholms arbete med att bygga en stad för andra transportsÀtt Àn enbart bil Àr dÀremot rÀtt vÀg framÄt. Att vÀlja bort bilen mÄste inte alltid vara sÄ knöligt som mÄnga tror.
