Svensk ekonomi befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur, men det är tydligt att inflationsbekämpningen haft effekt. När inflationen närmar sig målnivån behöver fokus i den ekonomiska politiken successivt flyttas mot att genomföra nödvändiga reformer för att göra Sverige rikare och tryggare.
Att just inflationsbekämpningen har varit den enskilt viktigaste uppgiften för senaste årens ekonomiska politik är naturligt. Inflationen har pressat hushåll och företag, och vanliga löntagare har fått se flera års löneökningar utraderas. Även välfärden har pressats hårt av inflationen, och att stötta den var den enskilt största satsningen i den vårbudget som presenterades i veckan. Av nästan 17 miljarder kr i reformer lägger regeringen 6,5 miljarder kronor på att stötta landets regioner och kommuner.
Många prognoser talar dock för att vi kan börja närma oss målgång med inflationsbekämpningen. I takt med att inflationen sjunker tillbaka mot målnivån behöver därför även fokus i den ekonomiska politiken skifta, till att leverera reformer som gör Sverige tryggare och rikare. Det är glädjande och välkommet att den vårbudget som presenterades i veckan innehåller flera sådana satsningar.
För att Sverige ska bli rikare behöver vi en politik som ökar produktiviteten och stärker hushållens köpkraft. Vi behöver återupprätta arbetslinjen och genomföra strukturreformer för att höja tillväxten. Betydande delar av dessa åtgärder ligger framför oss, inte minst i form av forskningspropositionen och infrastrukturpropositionen. Redan i vårbudgeten satsar regeringen dock drygt 1,3 miljarder kronor på jobb och infrastruktur, bland annat i form av satsningar på sommarjobb för ungdomar och på yrkesutbildningen.
Samtidigt måste vi hantera det alltmer allvarliga säkerhetsläge som råder, både i vår omvärld och här hemma. I vårbudgeten tillför vi medel för att rusta både det civila och militära försvaret, såväl som till ytterligare stöd till Ukraina. Med regeringens politik kommer vi under året att tillföra försvaret totalt 27 miljarder kronor mer än 2023, och vi kommer därmed att nå Natos krav på två procent av BNP.
I vårbudgeten tillför den moderatledda regeringen nästan två miljarder kronor till åtgärder för att motverka gängen och den grova organiserade brottsligheten. Enbart Kriminalvården tillförs 1,4 miljarder kronor under detta år, för att myndigheten bättre ska kunna anpassa sin verksamhet efter de skärpta straffen. Samtidigt satsar vi på ett krafttag mot den kriminella ekonomin, såväl som på ett förstärkt förebyggande arbete. Under denna mandatperiod kommer rättsväsendets sammantagna anslag att öka från drygt 62 miljarder kronor till över 90 miljarder kronor 2026.
Det kommer att ta tid att knäcka den grova organiserade brottsligheten och genomföra de strukturreformer som krävs för en återupprättad arbetslinje och högre tillväxt. Den moderatledda regeringen har dock med denna budget visat att man har både viljan och planen att genomföra den politik som krävs för att bygga ett tryggare och rikare Sverige.
Edward Riedl (M)
Finansutskottets ordförande
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Riksdagsledamot, Sörmland
Anna af Sillén (M)
Riksdagsledamot, Sörmland