Hur många skrytbyggen ska vi ha i Katrineholm?

I kvarteret Hämplingen, omringat av Trädgårdsgatan, Fortunagatan och Fågelgatan, växer nya hus fram. Insändarskribenten tycker inte att de passar i en stad som Katrineholm.

I kvarteret Hämplingen, omringat av Trädgårdsgatan, Fortunagatan och Fågelgatan, växer nya hus fram. Insändarskribenten tycker inte att de passar i en stad som Katrineholm.

Foto: Carina Ekdahl

Insändare2023-10-07 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Läste en insändare i Katrineholms-Kuriren i somras med signaturen "Ej bakåtsträvre" med rubriken: "Stan förstörs av skrytbyggen". Vidare stod det: "Hur mycket ska vår stad få förstöras av skrytbyggen"? 

Jag ställer samma fråga. Torget, till exempel, kommer att förstöras av ett palats som de flesta av medborgarna inte vill ha. Men man lyssnar väl på medborgarna? Nej, vi är tydligen ett nödvändigt ont som man absolut inte lyssnar på. 

Gick förbi korsningen Fortunagatan-Trädgårdsgatan och fick en chock när jag fick se vilka skrytbyggen som byggts där och som inte passar i en mindre stad som Katrineholm.

Träffade ett par som nyligen flyttat tillbaka till stan efter många år och som ville se sina gamla skolor på Söder och Tallås. När de fick se den nya skolbyggnaden var de inte imponerade och tyckte inte det var fint. 

Man pratar om att förtäta staden (har fått det på hjärnan). Förtätar man så bygger man ofta bort både sol och utsikt för grannar. Att förtäta en stad som redan på 60-talet var Sörmlands tätast byggda stad enligt artikel i Katrineholms-Kuriren under vinjetten Kuriren för 50 år sedan. 

Förtätar man så blir det asfalt på tidigare grönområden. Det passar inte för att ta hand om sådana vattenmängder som flödet på många håll i landet den sista tiden och som kan förstärkas i framtiden genom bland annat klimatförändring. Läste om en kommun i Katrineholms storlek som månade om grönområden i centrala delarna av stan. Ta lärdom!