Under vinjetten ”Skolkrisen i Flen” har bland annat Eskilstuna-Kurirens ledare beskrivit skolsituationen i vår kommun. Man menar att politikernas oförmåga att lägga ner skolor på landsbygden äventyrar undervisningen och skolornas likvärdighet i hela kommunen. Lokaler ställs mot personal och tjänstemän mot politiker.
Vi liberaler anser att debatten måste nyanseras. Viktigt också att belysa de olika roller som skolans aktörer har. Vid skolnedläggelse finns två perspektiv att beakta. Skolperspektivet och bygdeperspektivet. Det första avser mycket av budgetbalans och ekonomi med allehanda nyckeltal med mer eller mindre relevans. Skolperspektivet är dessvärre lite av ”stuprörstänkande”, men är ändock det som ekonomer/tjänstemän har att hålla sig till.
Bygdeperspektivet är mycket bredare. Vad betyder en skola för bygdens utveckling? Väldigt mycket förstås! En liten attraktiv skola på landsbygden drar till sig barnfamiljer och invånarantalet ökar i hela kommunen. Varje ny invånare ger cirka 70 000 kronor till kommunen i ökad skatt och statliga bidrag, vilket möjliggör bättre kommunal service. Det är den helheten som vi politiker måste ha i minnet.
Låt oss betrakta de båda skolorna i Mellösa och Bettna som varit aktuella i debatten angående nedläggning. Det är de två billigaste skolorna vad gäller lokaler. Kostar 11 000 kronor respektive 21 000 kronor per elev, att jämföra med snittet i kommunen på över 30 000. Förvaltningen menade att lägger man ner dessa skolor och eleverna hänvisas till Stenhammarskolan i tätorten skulle man spara pengar. I mycket ett rent önsketänkande.
Merparten av eleverna hade i stället sökt externa skolor. Då hade kommunen tvingats att betala sin genomsnittliga lokalkostnad till dessa, det vill säga drygt 30 000 per elev, vilket vida överstiger lokalkostnaderna/elev för skolorna i Mellösa och Bettna (se ovan). Därtill hade likvärdigheten försämrats. Det finns alltså en tendens till att man överskattar vinster med nedläggning av små skolor där barn vill gå. Till detta kommer så fördelarna med bygdeperspektivet. Vi liberaler anser att landsbygdsskolorna behövs för hela kommunens utveckling. Nu dags för lugn och ro på denna front!
Men hur skall det förmodade underskottet (17 miljoner) hanteras? Skolan i Flens kommun saknar ju inte utmaningar. Några är bristande likvärdighet, för lite till barn/elever i behov av särskilt stöd samt Stenhammarskolans attraktionskraft. Vi liberaler sätter skolan främst och prioriterar därefter.
Visst, budgetläget är kärvt i nuläget. Vilket till del beror på att man notoriskt underskattar kommunernas framtida intäkter i form av skatteutfall och statsbidrag. Detta följer Sveriges ekonomiska utveckling, som nu visar en ljusare bild jämfört med tidigare vad gäller konjunktur och inflation. Vid en bättre ekonomi för kommunen måste skolan prioriteras av fullmäktige. Målet i Flen är ju att bryta den negativa befolkningsutvecklingen, vilket kan ske genom att fler barnfamiljer bosätter sig här, och då skall självfallet vår skolverksamhet värnas såväl på landsbygd som i tätort.