NÀr bil möter djur kan skadorna bli stort. SÀrskilt nÀr det handlar om stora varelser.
I Nationella ViltolycksrÄdets statistik över viltolyckor kan man lÀsa ut att 3 655 djur blev pÄkörda i lÀnet under 2023. à ret innan rörde det sig om sisÄdÀr 250 fÀrre djur. Detta gÀller siffror bÄde för vÀg och rÀls. Omkring en tiondel av viltolyckorna sker pÄ jÀrnvÀgen.
Antalet viltolyckor varierar mellan Ären. Det Àr fullt naturligt. Men den lÄngsiktiga trenden Àr tydlig: Fler djur blir pÄkörda i Sverige, och i Sörmland. Och utvecklingen har pÄgÄtt ett tag. 2015 handlade det inte ens om 2 000 pÄkörda vilda djur i lÀnet.
Flest viltolyckor i lĂ€net förra Ă„ret intrĂ€ffade i Nyköping â 763 stycken. I Eskilstuna var det 681 och i StrĂ€ngnĂ€s 499. I Katrineholm och Flen var det 512 respektive 440. I samtliga kommuner Ă€r det frĂ€mst rĂ„djur som blir pĂ„körda. Av VingĂ„kers 306 viltolyckor var dock över hĂ€lften med dovhjortar.
Vad tar politiker och myndigheter med sig av den hÀr sortens uppgifter? De behöver hitta lösningar pÄ hur riskerna för viltolyckor krymps. ViltstÀngsel kan sÀttas upp. Men det kan störa djurens naturliga vandringsmönster alldeles för mycket Och dessutom: Staketet tar slut nÄgonstans. DÄ kvarstÄr riskerna att djuren fastnar pÄ fel sida stÀngslet och blir en trafikfara.
Varningssystem och skyltning pÄ platser dÀr djur ofta vandrar kan fungera för att göra bilförare uppmÀrksamma pÄ lÀget. Men mycket handlar ocksÄ om huruvida bilförarna hÄller ögonen pÄ vÀgen eller mobilen.
Men vilda djur Ă€r inte bara till besvĂ€r pĂ„ vĂ€garna. De kan ocksĂ„ göra stor ekonomisk skada i lantbruket. Vildsvin som bökar i Ă„kermark och klövvilt av olika sort som Ă€ter upp grödor. Sedan 2014 har sĂ„dana skador dubblerats (SCB 2021). Viltskadorna pĂ„ spannmĂ„l varierar stort över landet. Beroende pĂ„ vilken gröda det rör sig om Ă€r det mellan 1,2 och 6,7 procent av skörden som förstörs. Vissa lantbrukare drabbas inte alls, andra kan förlora halva skörden â eller mer. Samtidigt ska Sveriges livsmedelsförsörjning öka â det Ă€r stora delar av svensk politik överens om.
DÀrför kan inte viltstammarna tillÄtas vÀxa sig hur stora som helst. Fler hjortar och vildsvin innebÀr vÀxande viltskador.
PÄ sÄ vis kan ansvarstagande viltvÄrd gynna nÀringsliv, trafiksÀkerhet och livsmedelsförsörjning.
SÀrskilt vildsvinet bör angripas. Vildsvinet försvann frÄn svenska skogar helt under 1700-talet men Àr i dag tillbaka i mycket stora antal. Till exempel Àr grisarna hÀr sisÄdÀr hundra gÄnger fler Àn vad de Àr i Finland. Och trots den ökande avskjutningen i Sverige vÀxer antalet Ärligen.
Det Ă€r uppenbart att fler grisar behöver skjutas i ett högre tempo. Ănnu tydligare blir det sett till den afrikanska svinpesten som upptĂ€ckts i Fagersta â ett stenkast frĂ„n Sörmland. Varför inte skjuta av sĂ„ mĂ„nga att lĂ€net kan bli en nĂ€rmast pestsĂ€ker zon? Inte minst för att skydda lantbrukets svin frĂ„n smittan. Kommer sjukdomen in i en svinbesĂ€ttning skulle branschen skadas mycket hĂ„rt.
Detta Àr ett allmÀnintresse som inte fÄr förminskas. En del jÀgarintressen behöver stÄ tillbaka. Bland annat kan hÄrdare reglering och utfasning av viss utfodring av vilt behövas.