Debatt Katrineholms skolor har nyligen startat ett nytt läsår. Förhoppningsvis ska många nyfikna elever få upptäcka att ju mer jag lär mig desto mer finns det att lära. Lärarna i våra olika skolformer kommer återigen att göra sitt yttersta för att leverera bra undervisning. Många samtal ska genomföras eller har genomförts där vårdnadshavare, elev och skola har möjlighet att överföra nödvändiga fakta kring anpassningar, särskilda behov med mera.

Det är en intensivt för alla inblandade när nya kontakter ska etableras. Elever ska lära känna nya kamrater, lärare, rutiner eller annat som är nytt. Lärare ska knyta nya kontakter med elever, vårdnadshavare och nya kollegor/chefer. Scheman ska fungera och finnas på plats när verksamheten drar igång. Det var i år tyvärr inte fallet, vilket gjorde det svårt att nyttja de planeringsdagar lärarna hade innan elevernas skolstart. Logistiken i hårt nyttjade lokaler är tillräckligt svår att lösa utan krånglande system.

Årets utmaningar är stora. Skolpengen är sänkt med följd att gruppdelningar har fått tas bort i flera ämnen. Måluppfyllelsen är otillräcklig. Stora svårigheter har uppdagats i det nyligen upphandlade schemaprogrammet.

På vissa håll är behörighetsgraden bland den undervisande personalen låg, det vill säga alla som undervisar är inte utbildade lärare. Belastningen på lärare med utbildning blir då hög. Fortbildning, inköp av läromedel, liksom personalvårdande insatser, har fått skjutas fram på grund av det ekonomiska läget.

I denna kontext pågår planeringen av nya skolor/förskolor. Det råder inga tvivel om att det finns stora behov av nya/flera lokaler. Arbetet med framtagandet har kantats med ideliga problem, alltifrån dåliga markförhållanden till tidskrävande processer kring planarbete eller överklaganden utifrån andra perspektiv.

Personal har reagerat över bristande inflytande över utformningen av den pedagogiska situationen i de nya skolorna. Det sista ordet är inte sagt i frågan. Hur mycket inflytande ska arkitekter ha kontra lärarprofessionen? Vilka skäl ska väga tyngst när vi ställer säkerhetsfrågor mot inlärningsmiljöfrågor mot varandra? Ska ett budgetperspektiv alltid övertrumfa ett arbetsmiljötänk? Alla vill att skattemedel ska användas effektivt, men hur långt vågar politiker gå om man i byggandet av enheter som ska hålla länge ger sig in på experiment som saknar ett gediget forskningsstöd? Vågar man lyssna på professionens betänkligheter kring utformningen?

Våra politiker behöver inse allvaret i situationen om vi ska kunna vända den negativa trenden när det gäller såväl skolans ekonomi som svårigheterna att rekrytera/behålla utbildade lärare av olika sort. Det börjar bli en väldigt snygg yta på Katrineholms kommun men hur ser det ut när vi tittar på innehåll och förutsättningar för en kvalitativ verksamhet?

I underlaget för övergripande plan med budget 2020 kan vi läsa om utmaningar och högt ställda mål. Vi saknar resurser för att kunna nå målen om besparingarna ska fortsätta. I skolan arbetar vi med vår framtid som förhoppningsvis ska kunna se framtiden an med tillförsikt.