Många obesvarade frågor om Backavallen

Insändarskribenten undrar vad som händer med den planerade ishallen om intresset för bandyn fortsätter att minska.

Insändarskribenten undrar vad som händer med den planerade ishallen om intresset för bandyn fortsätter att minska.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Insändare2019-10-19 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Ny ishall för vintersporter", publicerad den 9 september. 

Jag upplever att svaren från projektgruppen för Backavallen är svepande. Kan inte exempelvis simhall värmas upp med solceller för att få mindre miljöpåverkan? Jag saknar även svar på hur många fler ungdomar som man uppskattar ska börja röra på sig tack vare hallbygget.

Av uppräknade vintersporterna är det curling, rullstolscurling, shorttrack, långfärdsskridskor, hastighetsåkning och naturligtvis bandy som inte kan utövas i nuvarande ishall. Att det är cirka 100 aktiva inom bandyn vet vi, men hur många utövare finns i övriga idrotter? 

Vad mer kan utövas i hallen om golv läggs på isen och till vilken kostnad? Om idrotter eller aktiviteter krockar med bandyn – vem har förtur till arenan? Tänker på alla föreningar som i dagsläget slängs ut från sporthallen när kommunen hyr ut till annan verksamhet.

Finns konsekvensanalys angående bandyns framtid? Om KVBS verksamhet försvinner om några år, vad ska hallens verksamhet i så fall bestå av? Finns någon ”plan B”?

Googla ”slöseriombudsmannen” för fler exempel på kommunala projekt som blivit kostsamma. Ibland är bästa investeringen att avveckla en verksamhet till kostnaden om cirka 30 miljoner än att lägga minst 115 miljoner på ett projekt där så många okända faktorer finns. Särskilt i en situation när skola, vård och omsorg istället behöver ökade anslag. Samt det faktum att cirka 2000 ungdomar trängs om tiderna i nuvarande inomhushallar.

Är en ny ishall fortfarande bästa investeringen för våra skattepengar?