Gästkrönika av Joakim Broman Drömmer du om ett boende med sjöutsikt? Då är du inte ensam. Men trots att det sjö- och havsnära boendet åtrås av många är bara 10 procent av kuster och stränder bebyggda, mestadels på grund av den hårda strandskyddslagstiftningen.

I enskilda fall kan den förstås vara motiverad. Många skärgårdar är känsliga både som kulturmiljöer och ur naturvårdssynpunkt, och bör inte exploateras ytterligare.

Motsatsen är dock betydligt vanligare. Sverige har över 100 000 sjöar. I Arjeplogs kommun, med knappa 3 000 invånare, finns nästan 9 000 stycken. Att tillåta sjönära byggande i sådana glesbygdskommuner skulle knappast göra avtryck varken på allmänhetens tillgång till stränder eller på det sjönära naturlivet.

Det är bland annat därför regeringen som en del av Januariöverenskommelsen tillsatt en utredning som ska se över strandskyddet i områden med lågt exploateringstryck. Det är bra. Men som forskaren och bostadsdebattören Eidar Lindgren visar i en ny rapport, utgiven av tankesmedjan Fores, skapar strandskyddslagstiftningen stora problem även i tätorter. I Mariestad fick exempelvis kommunen nej från mark- och miljööverdomstolen till att bygga 30 strandnära villor, trots att de inte skulle påverka allmänhetens tillgång till strandområdet, och trots att Länsstyrelsen sagt ja.

Skälet är en märklig skrivning i lagen som innebär att strandskyddet bara kan upphävas om det inte går att bygga någon annanstans. Vilket det – åtminstone i teorin – alltid går att göra. Intresseföreningar som Naturskyddsföreningen kan därmed överklaga detaljplaner och få rätt i domstol eftersom bevisbördan är omvänd.

Därtill finns även så kallade riksintressen – där olika myndigheter pekar ut områden som viktiga ur någon aspekt – som ställer till problem. Som Eva Hägglund från Sveriges Kommuner och Landsting påpekade på seminariet där rapporten lanserades var det ursprungligen ett system som syftade till avvägningar mellan olika intressen, exempelvis naturskydd och kulturminnen, men som efterhand blivit ett sätt att stoppa allt byggande.

Bristen på mark i attraktiva lägen är en viktig delförklaring till bostadsbristen. Försök att reformera strandskyddet har dessutom gjorts tidigare, utan märkbar effekt. Nu finns en ny chans att göra skillnad. Utöka strandskyddsutredningen till att gälla även tätortsutveckling, och reformera riksintressesystemet. Sjönära boende ska inte bara vara en avlägsen dröm.

Joakim Broman är liberal skribent.